Dialektlexikon m m
Dialekterna suddas ut

Dialekterna är en del av vår identitet, liksom hur vi överhuvudtaget använder språket. Hur fort vi pratar, hur lätt vi har att finna ord, hur omsorgsfullt vi väljer dem, osv.

Men de mera särpräglade, "genuina" dialekterna suddas ut ju mer människor reser och flyttar över allt vidare ytor, och ju mer vi tar intryck av samma sorts massmediala utbud oavsett var vi bor.

Men en del människor förefaller att prata precis som de alltid har gjort, var de än tycks hamna. De flesta som jag känner har nog blivit glada av att t ex lyssna på hockeytränaren "Perra" Johnsson, och varför det? Antagligen för att hans kommentarer, oftast dessutom fyndiga till innehållet, yttras på en värmländska som han inte verkar vare sig ha haft något behov att göra sig av med eller lyckats blanda upp med andras sätt att prata. 

Här försöker jag samla ord och uttryck från min hembygd i trakten av Storuman. Men de är givetvis hämtade från en tid som i många fall ligger kanske 40, 50 år bakåt eller mer. De som i dag växer upp i den bygden pratar antagligen inte alls på samma sätt och med samma ordval!
 

PS. Ibland gör jag även kommentarer om hur vi använder språket i stort. 

Min förra arbetskamrat Anders härstammar från Säffle i Värmland. Han pratar lika brett som "Perra"!
"Hemikring"


Uttrycken och orden kommer i den ordning som jag råkar erinra mig dem. (Siffran till vänster om ordet är till hjälp för att hitta ordet för den som utgår från listan med orden i alfabetisk ordning längre ner på denna sida)



1)"tjenlitt (åt dej)!" = rätt åt dig, där fick du! - Kommer nog från "tjänligt", dvs det som är passande.

2)"garvtacktjikk" = ett beskäftigt barn. - Min mamma använde ibland detta svårbegripliga ord. Kan möjligen härledas av en "garv tacka", vilket betyder "ett gammalt får", och "tjikk" skulle i så fall vara det fårets barn. 


3)"rattåt"  = tillgängligt, lätt att få tag på. - Ungefär "rätt till".

4)"frönt" = sprött. - Ett vedträ är mera "frönt" när det är kallt ute och därmed lättare att klyva.

5)"gumödeligt" = hjärtskärande.

6)"hammlut" = ohändig, handfallen.

7a)"rapplut" =adj) krångligt, inte särskilt praktiskt. - Används ofta om föremål som t ex har lätt att gå sönder, 7 b) "he
rappel" (verb, betoning på första stavelsen), och därmed är saken ett 7 c) "rappel" (subst, betoning på andra stavelsen) 

 
8)"härvelkörs" = det man snurrade upp garnnystan på för att göra knippor. - Kan t ex användas i uttrycket "du gå an som ett härvelkörs" om någon som är överdrivet aktiv. 

9)
"olickligt" = överväldigande. - Ej att förväxla med 

10)"o-likt" = något är "onödigt". T ex att ge någon en gåva som man inte borde ha "kostat på sig"! 

11)"il-unnen" = avundsjuk. - Härleds nog från att ha svårt att unna någon annan något.

12)"pävlut" = vek, dålig på att ta för sig.

13a)"snattren" och 14a)"brambära" = hjortron respektive hallon. Snattren (kan närmare kusten uttalas "snåttren") växer på 13b)"snattermyra", medan brambära håller till på 14b) "brambärhygge" utifrån att hallon ju ofta trivs bäst på hyggesbränd mark.

15)"strabalsk" = kåt, "pilsk".

16)Uttryck som"deri gamm´ Sandgrens" (se texten under "Hur var det förr, då?" = hos Sandgrens, dvs den gård som de först bott i, att skilja från en nyare gård tillhörande samma släkt.

17)"eldtänne" = något man gör upp eld med.

18)"oppi halen" = (någon eller något är) på tok.

19)"häv" = stolt över något el någon. (uttalas med långt ä-ljud); jf 326 "karut"

20) "abbarrn" = abborre

21)"o-färdig", 22)"o-för" = halt, krasslig i benen. ("O-färdig" har alltså inte att göra med att man inte gjort sig klart som någon i norrländska användandet av "o" som förled skulle kunna tro)

23)"nalta" = en del, ganska; ett av bondskans mest användbara ord! (Finns åtminstone i hela Västerbottens län, kan t ex förekomma i meningar som "jag är nog nalta trött, "ge du mej nalta gröten" etc. Betoningen ligger på första stavelsen)

24)"(en) pjött" = lite grann av; kan användas ung. som "nalta" i exemplet med gröt ovan - men här är det fråga om en mindre mängd!

"He dig borti 25) anörja!" = Flytta på dig, håll dig ur vägen!

26)"fargångströsta" = Någon som kan bli till glädje för en äldre människa på gamla da´r. Min mamma använde detta uttryck ibland; jag vet inte hur allmänt förekommande det är ens i mina hemtrakter.

27)"klåån" =
 äsch då (typ: "Nog äre väl klåån!")

28) "rackar´ns = ungefär samma innebörd som med "klåån" ovan

29)"knula" = fotknölen på vristen (ankeln)

30)"(he) onnes" = någonting krånglar, t ex när man ska skruva och reparera något tekniskt/praktiskt

31)"rackel-kus" = en "mixtrare" och mångsysslare, dvs en som håller på med litet av varje; har en lätt nedlåtande klang, som att det vore bättre använd tid att syssla med något "rejälare"

32) "tagut" = framåt, driftig; kommer troligen ur rikssvenskans att "ta för sig"

33)"sök" = något ansträngande har tagit på krafterna (långt ö-ljud som i "gök"); man märker det först lite senare. - Ett annat uttryck för detta är :

34) "he´ ta på" med långt a-ljud, underförstått alltså = "ta på krafterna"

35) "tjörmut" = gnällig, allmänt grinig

36)"grådig,  grådut" = svulten, stor i maten; jfr:

37) "stor-åtig" = behöver mycket mat, samt jfr:

38) "matfrisk" = ha god aptit

39) (göra något som )"kortest" = snabbt, enkelt;
jfr 61) "tvärest", 62) "tvär-göra"


40) "bönn", "bönnes" = trumpet titta ner i marken och vara tyst

41)"ligg å" = vara i vägen, springa runt fötterna; betoningen på å:et liksom i andra uttryck med å som efterled, t ex 106) "kurk å"

42)"tommel" = tumla runt (t ex en häst som rullar sig)

43)"flänn" = när ett handjur, t ex en häst, drar upp överläppen efter att ha luktat på honans kön

44) "baklanne" = terräng som ofta ligger i skugga

45)"söga-bit" = något att stilla den värsta hungern med; t ex ett stycke salt eller rökt kött att "suga" på när man är "sugen"

46) att "bi" på = i väntan på någonting mer; jfr: 

47) att "stå sig" på (kan även kopplas ihop med "sögabiten").

48)"stöling" = en lång och ganska kraftig pinne, t ex ett stöd till en buske. (uttalas med långt ö-ljud)

49)"galting" = en tjock, rejäl sak (t ex en ovanligt stor potatis)

50)"stöp, stöpa" = en bunke med deg som ska röras om, "stöpas ut" ("stöp" med kort, slutet ö-ljud, "stöpa" med långt, öppet som i "möka", mönn" etc)

51) en "flår" = en plastbit, flik e dyl som man fäster som adresslapp, nyckelring etc.
- När jag var liten sattes fiskyngel ut i den dessförinnan reglerade Umeälven, för att senare kunna återfiskas och att man då kunde studera tillväxten via en flår" med data som var fastsatt i ryggfenan.
Haken var bara att vi lade ut nät bara någon kväll senare och då fastnade de flesta ynglen i näten, utan att ha hunnit växa ett dugg. Men jag tog givetvis rätt på "flåren", sände in dem till den angivna adressen Sötvattenslaboratoriet i Drottningholm och fick fem kronor per flår!

52 a) "skrabbe"= gräs av sämre kvalitet, 52 b) "skrabbslåttern" = (skörd av) höet som inte är så värdefullt, t ex längs diken och vägrenar. Pappa var alltid noga med att "ta vara på skrabben", framför allt för att det skulle se snyggt ut!

53) "enbetting" = hässja med två störar. Användes om det inte fanns kvar tillräckligt med vallhö på en... 

54) ..."lägda" (uttalas "läjda") = åkerteg för att t ex göra ett...

55) ..."två-sköt" = hässja med tre störar

56) "fämn" = räfsa ihop hö för att lägga upp i en hässja, jfr en 

57) "famn" = den enskilda mängden hö vid varje upplägg, dvs det man tog i famnen; jfr  "fämn" = att räfsa ihop höet i famnar


58) "sjöblöt" = alldeles genomvåt av regn (finns kanske även i rikssvenskan?)

59) "nog mer sä pass" = ungefär: det kunde ha gått sämre, man får vara nöjd efter omständigheterna. Ett uttryck min mamma ofta använde, t ex för att trösta mig om jag var deppig över att inte ha presterat så bra i mina egna ögon!

60) "tvi-göra" (uttalas "tschvi-") = (tvingas) göra något två gånger i stället för en; finns även som substantiv = dubbelarbete; jfr

61)"tvär-göra" (verb) = göra något som... 

62) ..."tvärest" (adj) = få något fort undanstökat     

63) "tvär-snodd" = lätt att vända (t ex om en bil)

64) "mangn" = magra

65) "ävles" = sträva, kämpa på

66) "kvamn", "kvamn å" = tappa andan

67) "tjöjes" = kväljas (jfr "kvamn å")

68) "grötmell, grötmella" = en hyska för att fästa ihop byxlinningen (används nog inte så ofta numera, kunde t ex vara ersättning om man tappat en knapp)

69) "lo´n" = logen (i betydelsen stor hölada)

70) "hölode" = höskullen

71) "övavipp" = något blir så rangligt att det välter över ända. "He vart´ övavipp" - och när det har ramlat omkull kan man säga att "he ha´ start" (se längre ner i listan!)

72) "onössig" = orenlig; jfr:

73) "onaskelig", "nassligt" = smutsig, oaptitlig(t)

74) "gejk" = kommentera eller anmärka på allt möjligt

75) "under-rätt" = förklara, beskriva

76 a)"spett" = lite  (76b "vållspett" = väldigt lite, 76c) "halvspett" = rätt så lite)

77) "skrena" = halka, slinta

78) "bussigt" = rejält, stort

79) "lyttsch" = ögla

80) "missgör sig" = göra ett misstag, förhasta sig
 

81)"gålig" = klar, färdig; jfr...

82) ..."dö-gålig" =utmattad

83) "sköpa" = leka, springa omkring. (uttalas med öppet ö-ljud) - Min mamma använde t ex ordet när hon släppte ut korna på första vårbetet, då "sköpt" de. Ett annat ord för ungefär samma sak: 

84)  "bättsjes" =att krumbukta sig

85) "trälj" = halsband på t ex en hund

86) "bannreje" = halskedja på en ko i ett lagårdsbås

87) "ravel-kus" = historieberättare (uttalas med öppet, långt a-ljud och långt u-ljud)

88) "durigt" = grått; 
"he dur" = det är grått, det duggregnar (långt u-ljud)


89) "himmel opp" = klarnar (opp med kort o-ljud som i onödigt)

90) "rust´ hem´ je!" = se till att ta er hem nu! ( t ex som kommandoförsök till hundar el andra husdjur) Finns även i andra varianter, se 165)

91) "rättschjes" = sträcka på sig, "rättschjes ut" = sträcka i väg, springa för fullt

92) "tränsch" = trängas, konkurrera om något

93) "o-stök(a)" = störa, ställa till oreda; "ostökad" = att känna sig störd

94) "pul-fäkt(a)" = rådbråka, vara våldsam mot

95) (va´) "ut-för" = vara i vägen, vara till hinder för

96) "knöl" = vissen, hängig

97) "rit-val" = ungefär: någon som står och hänger utan att göra någon nytta

98) "val´n" = skrot, skräp (jfr: rit-valen ovanför!). Kunde t ex användas i uttrycket: "He ä fullt ve valn oppa bovinn" = det är fullt med skrot uppe på bagarstugevinden: jfr 308) "rate" 

99) "revelmyra" = en myr som inte är lätt att gå på eller att finna några hjortron på

100) "störut" = obeslutsam, saktfärdig


101 a) "göre" (med hårt g och långt ö) = slam, gegga, b) "göra ner sig" (fortfarande med hårt g-ljud) = smutsa, gegga ner sig; c) "görut"= smutsig, nedsmetad

102) "ändalytsjen" = bakdelen. rumpan (finns väl även som "ändalykten"?)

103) "black" = utan pengar

104) "start" = ramlade omkull, stjälpte (finns inte i presensform)

105) "mörne", "mårni" (med flera uttal). - Det här är ett genialiskt ord som inte har någon exakt översättning i rikssvenskan. Men det har att göra med att något har tjänat någonting till, att "he va väl mörni" = tydligen var det lönt (för den som gjorde något speciellt).

106) "kurk åt" = tröttna, säcka ihop

107) "liks" = i samma veva som (t ex "när du liks ska gå ut med soporna, hämta in posten")

108 a) "fälen" = spåren efter någon som gått; 

108 b)"bakfälen" = spår som man följer baklänges;

108 c) "skofälen" = skospåren

109) "starves åt" = bli stel i hela kroppen, t ex om det är mycket kallt

110 a) "hurves" = rysa till för att man känner sig kall. Kan även vara i betydelsen att känna sig allmänt olustig. 110 b) "hurven" = tillstånd när man "hurves", används i uttrycket "att få hurven"; jfr  xxx)"frösan"

111) "tjörn åt" = bli stel i t ex händer och fingrar, också av kyla

112) "tjälv" = det ilar till; kan också vara i fingrarna när man t ex stoppar dem i kallt vatten, eller när man tuggar på något och det ilar i tänderna. (Finns väl eg i rikssvenskan också, bara med annan stavning: "kälva, kälver till")

113) "sni" eller "snå" = vinden är kall och biter i kinderna

114) "svarv" = vinden vänder i snabbt skiftande riktningar, kan t ex orsaka att snö virvlar upp = "he svarv"  

115) "möl" (långt ö-ljud) = krama intensivt, kanske mot den andres vilja, t ex en hund som vill komma loss
 

116) "surven" = alla, "rubbet". Dvs: "hela surven" = hela gänget.

117) "lev om" = gapa, väsnas;  (jfr 290 "levan" = oväsen)

118) "tokfolen" = dumheter, vilket påhitt!

119) "klomrut" = klumpig, ovig ; "klommer" eller "klommer-ox" (subst.) = en som är klumpig, ovig

120) "gör mig lik om" = jag bryr mig inte om att; det är bara bra om jag slipper

121) "missun" = messmör(et); ej att förväxla med: 

122) "miss´unn" = missunna 

123) "bra no(g)" = i mesta laget, t ex i uttrycket "he ä bra no kallt" eller "nu var du bra no dum"

124) "kurk" (som substantiv) = kork, kapsyl 

 125) "humör opp" = glädja någon

126) "vischeligt" = klent

127) "ditt´na in" = dit in, i meningar av typ "lägg boken dit in!"

128)"förevis" = förutseende; ha något klart för sig i förväg (dvs motsatsen till 

129) "ättaklok" = efterklok) 

130) "utlevan(d)es" = mycket gammal, ha levt sin tid

131) "ohöga" = ohågad, ovillig (öppet ö-ljud som i "ögna")

132) "anvara" = iaktta, titta noggrant på något eller någon

133) "(hä e) spöckt" = (det är) som förgjort! (jfr 272): "he nättschjes!")

134) "förfalla" (som substantiv) = vårföre längs körvägar, ofta på isar eller i skogen, dvs när det är svårt att ta sig fram 

135) "i-tage"  = något att bita i, som det lönar sig att sätta i gång med ("nu ha du i-tage!")

136) "förstärkning" = något att äta, 

137) "(att) förstärk sig" = få i sig mat så att man orkar ta itu med eller återgå till något ansträngande"

138) "röna (opp)" (med öppet ö-ljud som i sörja) = växa, gro snabbt

139) "murpipa" = skorsten

140) "österste", "västerste"  = östligaste resp. västligaste 

141) "gatt" = måste, var tvungen till (dvs i imperfekt; antagligen en omskrivning av "gitta", men det används nog nästan aldrig i presens. Då säger man i stället att någon "ids" inte)

142 a) "föskig, föskut" = trött, kraftlös; 
142 b)"fösken" (subst.) = gammalt trä som kan användas när man t ex gör upp eld, jfr rikssvenskans "fnöske"; 142 c) "föskegubbe, föskekäring" = en åldrande, alltmer kraftlös människa 


143) "schalur" = hängig (dvs ungefär samma som "föskig")

144) (ett)"stommel" = förvaringskärl, ofta av plåt

145) "gnäpas" = gnabbas, kivas

146) "hyller (ve)" = (ung.) tala godmodigt för att få t ex ett barn att gå med på något det inte vill

147) "liskes (ve)" = lirka med (jfr "hyller")
 

148) "vill-go" (med långt o-ljud" = (ung.) kompensera; ge något för att få någon att bli nöjd igen (jfr "hyller" och "liskes") 

149) "go-prata"= prata för att få någon på bättre humör  (ytterligare ett ord på samma tema som 146-148!)

150) "fin-prata (med någon) = ung. samma som "go-prata", men mera mot att övertyga eller lirka (med någon)

151) "tåp" = sträcka sig efter något (långt å-ljud)

152) "prosteri på" = vara krävande, gnälla/gorma

153) "bärr opp" = spreta uppåt

154) "tösa, tösa på" (öppet ö-ljud som i ordet "öppet") = göra något sakta el valhänt; jfr 383) "tösagöbbe, -käring"
 
155 a) "gösa" med ungefär samma betydelse, och b) adj."gösig, gösut" = att vara sölig, ovarsam, samt c) subst. "göse" = slarvern, "sölkorven"

156) "fikuler, fikulera" = hoppa, sprätta, krumbukta sig

157) "still" = utfodra (avser nötkreatur, "t ex "still koen", "ha du stillt koen?") Jämför:

158) "oppstillt" = uppfödd, uppväxt

159) "slink" = halta, linka

160 a) "glöttrut" = vattnigt, blaskigt; b) glöttret (subst) = blasket 

161) "eta" = (hö)krubba, "däri eta" = i (hö)krubban

162) "fäles" = färdas

163) "o-gått" = inte mer än rätt, "he ä int´o-gått att" = det är inte mer än rätt att...

164) "tappå" = sätt i gång;  t ex:"tappå et nu!" = sätt i gång och ät nu! 

165) "rust" = se till att"; t ex "rust in je bara!" = se till att komma er in nu! eller: "rust je borti anörja!" = se till att ta er ur vägen nu!

166) "stärt" = starkt i betydelsen att något smakar kryddstarkt, beskt e dyl.

167) "isbark" = en ytskorpa med frusen is efter underkylt regn; kan också användas som verb, dvs. "he isbark" = det bildas isbark

168) "le" (med långt e-ljud) = spydig, sarkastisk

169) "sjå sig" = ha tålamod; 

170) "schåa", "schåa på" = ha mycket att göra (jfr rikssvenskans: ett fasligt schå)

171) "våll-" = mycket, något stort; som i "vållgöra", vålljäkta" etc.

172) "-est" eller "- erst" = som ändelse i ord som "kortest" (=hastigast), tvärest (ungefär samma betydelse), "mitterst" = mitt i, etc.

173)  "russchelkana" = rutschkana 

174)  "just se pass" = nätt och jämnt (jfr: 59, nog mer se pass")

175)  "omatfrisk" = liten i maten, ha dålig aptit

176) "hark" = ta för sig/bromsa med ena foten när man cyklar på halt underlag

177) "hucker" = när t ex en häst gnäggar (betoning på första stavelsen) 

178) "pratasprängd" = pratsjuk, sällskapshungrig

179) "pöll" = skumma sig (typ läsk som stiger i flasköppningen, desinfektionsmedel på ett sår etc)

180) "vann" = vattensork

181) "myll" = gräva (kan t ex vara just en "vann" när den gräver sina gångar!)

182) "äles" = föröka sig (förmodligen en härledning av att "avlas")

183) "änter" = lirka, pjoska (betoning på första stavelsen)

184) "klava" = när man kopplar fast bannrejet (se ord nr 86!) runt halsen

185) "ut å förut" = (något som tar) en fasligt lång tid

186) "möks" = ändra läge på ett ryckigt sätt; jfr med: 

187) "maks" = maka på sig, ofta på uppmaningen "maks på dej!" 

188) "bärnaken" = naken (i betydelsen dåligt klädd, att t ex inte springa omkring "bärnaken" när det är kyligt ute)

189) "avvara" = undvara, klara sig utan

190) "pös" = ivrig, angelägen om att

191) "magaperra" = magsjuka

192)  "oruvlig, oruvligt" = skrymmande, tar stor plats; något som är klumpigt att hantera

193) "vanes" = våndas, gruva sig

194 a) "sänka" = uppehålla, fördröja någon; jfr rikssvenskans "sinka". b)"sänke" = sinkad, fördröjd; c) "sänkesamt" = något som sinkar någon. "Sänk mej int!" = stör mig inte, jag har viktigare saker att göra/tänka på! 

195) "gadd´n"  = sjukdom i ett träd

196) "stadun"  = kanten av ett skogshygge som återplanteras

197) "gövan= = lukten, stanken; 

198) "he göfft" = det stinker, det luktar illa

199) "scheka" = misstämma, vara olika

200) "framkastgryn" = ung. ett barn som har framtiden för sig; som är påhittigt i någon bemärkelse. - Ett av min mammas speciella uttryck, i stil med "garvtacktjikk" eller "nog mer se pass!"

201) "börting" = öring

202) "durer" = härja, anfäkta(s av)

203)  "snuster" (med kort u-ljud som i "uppe") = lukta, sniffa

204) "arguler" = argumentera, försöka komma till rätta med någon om något

205) "smeder, smedre" = mindre, tunnare

206) "rånen" (med långt å-ljud) = markfukt, antingen efter mycket regnande eller sent på hösten när det är  låg medeltemperatur över många dygn i följd

207 a) "bettna" = surna; "b) (ha) bettne" = smakar härsket

208) "hundsvulk" = någon som bara tänker på mat (i första hand givetvis en hund, men i överförd bemärkelse kan det nog också vara en "männisch"!)

209) "mamonsk" = materialistisk, girig (givetvis efter guden Mammon, men med långt a-ljud))

Här vill jag även skjuta in två uttryck som ofta användes hemma men som ju egentligen inte är dialekt:

210) "husbondens röst" = min pappas sätt att uttrycka sig när t ex någon överhet hade yttrat sig om något

211) "gammal skåpmat" = när han tyckte att han själv eller någon annan yttrade sig om något som man hört många gånger förr

212) "knövel" = skrynkla, knyckla ihop något

213) knul ihop" = pressa samman (jfr 212)

214) "(din j-la) tarmsköljare!" (eller något liknande) = som utrop till någon man arg på, eller om någon i tredje person ("han är en riktig tarmsköljare"). Ett uttryck som jag inte hört någon annanstans än hemma...

215) "fres, fres´n" = okastrerad hankatt

216) "pösa" (med öppet ö-ljud som i "störa") = påse, "pösafyll" = en full påse,
"lillpösaoxen" = oxkalven (dvs här med "pösa"=pung)

217) "svines" = slarva, uppträda oaktsamt

218) "schapper" = gå sönder, sluta fungera (betoning på andra stavelsen)

219) "frostenlänt" = mark där frosten ofta kommer tidigt om höstarna

220) "flöj till" = rycka till, t ex om en hund ser något som gör den nyfiken, då kan den "flöj till" och vilja i väg så man kanske tappar balansen , särskilt om man dessutom är

221) "stöpplut, stöppelbent" = ovig, stelbent

222) "ogjort" = nära, nära ögat (i uttryck som "he va bara ogjort!")

223) "orive, oriven" = upprörd/bli upprörd, oroad av något man hört eller sett

224) "jäla" = lägdan, hövallen

225) "åhögan" = omtanken (ofta med undermening av oro) 

226)  "na" = förargligt; något känns inte bra att göra; "he känns na" (långt a-ljud)

227)  "skadlig" = värdefull; något att vara rädd om

228)  "sprättskiten" = pruttigt bajs

229) "knåra (eller knöra) på" = arbeta med något på ett envetet men inte alltför snabbt tempo

230)  "grest" = glest, otätt

231)  "ogudaktig(t) = hedniskt; respektlöst mot Gud

232) "skrint" = magert, växer inte så bra där (om odlingsmark)

233)  "kara" = karva,  putsa av; ("kara" kan också ha betydelsen "karlarna")

234) "martn" = murkna, ruttna, falla sönder (t ex om gamla stubbar, eller kläder som angripits av mal)

235) "raj" = färdas omkring (gärna lite oplanerat och långa sträckor; jfr "ragga")

236) "(he) ränt" = det blir något gjort, det går undan

237) "tjyvsletta" = något har blivit tomt, t ex en tallrik med mat har blvit uppäten till minsta tuggan; kan också vara resultatet av att något man gjort har "ränt"

238) "palsk" = röra om med en sked i en tallrik med långfil så att den blir smidigare att äta (se även textruta längre ner!)

239 a) "dyngig, dyngut" = smutsig, skitig;  239 b) "dynga" = gödsel

240) "flätt (till)" = halka till, skjutsa undan; kan också betyda "klappa till någon" (men inte så hårt!)

241) "(vara i sin) välmakt" = i sina bästa år; när man är frisk och stark

242 a) "tävan" = lagårdslukt; tror det i min hemtrakter även kan kallas 242 b)"häve". Kan kombineras med 198) "göfft": "He göfft tävan (häve) = Det luktar lagård, dynga el dyl)

243) "fuhuse" = lagården, med korta u-ljud (i Skellefte-bygden drar man dock ihop ordet till "fuse" med långt u-ljud))

244) "fått" = fördelaktigt (men kanske vanligare: "he ä int fått" = ofördelaktigt, inte lönt)

245) "binna, gamm´binna" = gammal, omtyckt tant

245) "fnösken" = torrt, gammalt trästycke (jfr rikssvenskans "fnöske")

246 a) "pjöller" = surra, pladdra; b) "pjöllerkus"  = en som surrar, pladdrar; jfr

247) "svammelkus" ("du är som ett pjöller"= nu svamlar du bara!) 

248) "smosen" = pricken över i (någonting smakar t ex gott); kan också användas i betydelsen "rätt åt dig", t ex ("he va smosen att du fick på lakaskallen!" där 

249) "lakaskallen" ordagrant betyder "huvudet på en lake"; men används i uttrycket att "få på lakaskallen" = ett uttryck för att någon inte haft vett att bete sig bättre, huvudet fungerade som på en lake...)

250) "smäcker" = slank, smidig

251) "je" = lä; t ex ("tur he va je då he börje blås" = tur att vi hade lä när det började blåsa); vilket i sin tur kasn handla om att det började
 "sni", "snå" = blåsa kallt (ord 113)


252) "belönn" = omdöme, förstånd (att inte ha "belönn om" = att inte begripa)

253) "knöbben" = små trä- el vedbitar; kvistar som "krupit ut" ur bräder, o dyl (betoningen på första stavelsen)

254) "bärsch" = behärska sig, ha tålamod

255) "lönn- " = förstavelse för att förstärka adjektiv som halkigt, ont, mätt, tjock etc. Dvs om det är mycket halkigt kan man säga "lönnhalkigt" eller "lönnhalt".
Begreppet används gärna om det t o m är halkigare, eller man har mer ont etc, än vad det kan synas på ytan (Jfr det rikssvenska begreppet att något sker i "lönndom").
Förstavelsen "lönn-" kan gärna också användas för att måla ut en upplevelse som den man talar med inte själv kan kolla upp just när det sägs. T ex: "du skull ha sett va ´n Kalle ha vurti (blivit) lönnfet sen jag såg han sist!"

256)  "val, vart, vurti" = bli, blev, blivit

257) "skrömta" = något "oknytt", spöklikt, skrämmande; jfr 336) "bjaran"

258) "oknytt" = se "skrömta"! (eller "bjaran")

259) (vara i) "o-form" = känna sig skraltig, inte på humör e dyl. - Ett bra exempel på hur vi norrlänningar håller oss med användbara uttryck genom att lägga till ett "o" framför! (Däremot kommer ibland "sörlänningar" i media med lite krystade konstruktioner på det temat; t ex att något skulle kunna vara "o-i", vilket vad jag vet egentligen aldrig förekommer i våra trakter)

260) "(vara i) o-lag" = ungefär samma som att "vara i o-form". Kanske dock mera i riktning mot att vara gnällig, "misslynt" (se ord 401). Ett föremål kan också vara "i o-lag", t ex en klocka som strejkar och behöver lagas/repareras, dvs är "o-lagad")

261) "knusslut" = ogin, snål (Finns även ett uttryck "Firma Knussel & Black" som uttryck för att någon inte har råd att, eller inte vill, spendera pengar till någon eller på något)

262) "stalp, -e" = tippa, stjälpa

263) "samålder" = jämngammal, jämnårig med

264) "o-tröjen" = att känna sig ensam, i behov av sällskap; kommer sannolikt från "vara otrygg"

265) "fö sig; fö bort sig" = klara sig; få mat hos någon annan

266) "o-slög" = ohändig, oskicklig, med tummen mitt i handen; motsatsen = "slög" (användes dock mindre ofta!)

267) "klammer, klammre" = en höskrindas bottenyta, inklusive lämmar och räcken (subst.); "klammer" = kedja samman, ihop, fast (verb) 

268) bjega" = vingla, svaja

269) "bösa (långt ö-ljud), bösa ner = spilla ut något på ett slarvigt sätt, t 
ex barr och annat skrot där det inte hör hemma; "bös" (subst.) = slarv- eller sölpelle, -gubbe; "bösse" (subst.) = småkornig materia, t ex torvströ e dyl; "bössig" (adj) = dammig, smutsig


270)"åt och fram" = fram och tillbaka (kan variera avsevärt i längd, från att en ko som oroligt vankade fram och tillbaka i sitt bås till att tillryggalägga en resa tur och retur)

271) "krakna", "kraken" = ge vika

272) "nättsjchen" (subst.) = ung. "Hin onde" (antagligen härlett av Näcken), "he nättsjches (verb)" = "he onnes" = något vill sig inte, det krånglar; jfr 133: "he ä som spöckt"  

273) "sta" (långt a-ljud) = stilla; som i "jag blir alldeles sta ini huvve", dvs ungefär "det står still i huvudet"

274) "dryft (sig)" = sysselsätta (sig); uttalas ofta som "dryckt" eller "dryggt"

275) "gara-il" = kort men häftig skur av regn eller snöblandat regn

276 a) "fli" = nöta, slita; som imperfekt "flidd" (t ex: "pojken ha flidd byxen se dem ä alldeles oppnött"). Kan också vara 276 b) "flidd" som adjektiv, dvs resultatet av att "fli" är att någonting blivit slitet
 
277) "fjässa (upp, till)" = snygga upp/till

278) "tampen" = storskojaren, skrävelkusen, kvinnokarlen etc; dvs en person (mestadels en man) som i någons ögon är någonting åtminstone för tillfället utöver det vanliga, om än på ett mer spekulativt sätt. Användes som ett begrepp: "Han är Tampen!"

279) "tettun" = det man gör långfil av genom att tillsätta mjölk" (varierar i uttal, finns även varianten "tätun"

280) (ha) "hove" (att inte...) = (ha) omdöme (att inte...)

281) "kok-sön" = kokhett vatten, t ex i en gryta på spisen (andra stavelsen med långt ö-ljud)

282") "försanningen", "försantimej"! = faktiskt, verkligen, kan man tänka sig!

283) "vrakut" = slö; framför allt i betydelsen ointresserad att hålla rent och snyggt omkring sig 

284)  "stunkarn" = hinken, kärlet (förekommer av någon anledning bara i bestämd form)

285) "bessmi" (långt i-ljud) = besvär; något som tar mer energi att genomföra än vad som kanske är rimligt

286)  "poa på" = syssla med något praktiskt arbete i relativt lugn men ändå stadig takt

287) "ryva" = vulvan, snippan

288 a) "möckel" (som verb) = fumla; b) (som substantiv) = en fumlig typ; c) "möcklut" = vara fumlig, arbeta makligt

289)  "svenan" = när något luktar bränt/blivit "svett"  

290)  "levan" = oväsen, liv; jfr 117 "leva om" = väsnas 

291) "tegas" = känna på sig (oftast genom att det påstås klia i näsan!) att någon är på väg att komma på besök; "he komm främmen" (se vidare ord 299)

292) "sköbb" = skrubba; t ex "sköbb kvastrise" så att man får material till en kvast av björkkvistar som ännu är färskt om våren (min mamma brukade dock hellre säga att hon skulle ut och "gnäga kvastrise", dvs att hon gnagde av barken från kvistarna som skulle användas!).- Kan också användas i betydelsen "klia sig", typ en häst som kliar sig mot ett träd.

293) "eck" = gräma sig, "ecke" = grämde sig

294) "ege´nyttig" = gnällig, kritisk (alltså en viss glidning från rikssvenskans "egennyttig", "egennytta")

294) "nolet" = norrut,

295) "söet" = söderut

296)  "beg" = tjurig, jfr

297) "tvärs-över" = motsträvig, obstinat, egensinnig

298 a) "bönglig, bönglut" = bucklig; b) "böngel" el "bögel" = buckla (subst), c) "böngel" = buckla, skrynkla till

299) "främmen" = främmande i betydelsen gäster; "få främmen" = få gäster (troligen utan att vara bjudna, typ "nu få vi främmen!"= att någon ser genom fönstret att "nu kommer det folk och ska hälsa på")

300) "s(ch)önahustru" = sonhustru (brett ö-ljud) 

301) "fackta"= fart, kraft (t ex när man gör upp eld och den börjar ta sig, då har den "fått fackta" eller "tagit sig fackta"

302) "he" = lägga, ställa bort

303) "jammel" (tonvikt på andra stavelsen), "jamla" (verb) = prata på ett, som den som lyssnar upplever det, malande sätt om sådant man redan hört flera gånger tidigare; "ett jammel" (subst, tonvikt på första stavelsen) = en person som jamlar gång på gång

304) "o-varaktig(t) = tillfällig(t), kortvarig(t); något som sägs, sker eller görs för stunden men som man inte kan lita på i långa loppet (t ex vädret kan vara ovaraktigt, i betydelsen nyckfullt)

305) "(vara) inunder sig" = ha det knaggligt med pengar; ofta i lite nedvärderande betydelse, som att den som borde ha råd ändå säker t ex lnåa av någon annan

306) "nagerst" = nånstans 

307) "dra åt sig örona" = vara försiktig (eg inte "bondska" - men tar med det då jag tror många yngre inte är bekant med uttrycket)

308) "(gamm-)rate" = skräp, skrot (jfr: 98) "val´n": skillnaden kan handla om storleken på skrotet, där "val´n" kanske syftar på lite större prylar)

309) "hjärt" = idissla (när en eller fler kor gör det) 

310) "stannarn, -na" = potatisståndet, - en 

311) "snål" = sugen på något gott (ibland som någon annan just äter på!)

312 a) "böckel"= sysselsätta sig med något praktiskt som inte går så bra; den som gör detta är 312 b) "böcklut"

313) "frösan" (öppet ö-ljud som i "följa") = tillstånd när man fryser eller känner sig lite nerkyld; jfr 110 b) att man "fått hurven". ("hurven" kan dock även handla om ett tillstånd av olust, t ex när någon säger något nedsättande om ett folkslag elelr andra uttalanden som känns förlegade)

314) "ättavälln" = vallhö som fortsätter att växa efter höslåtter och där man kan låta korna gå på sensommarbete (ett uttryck som knappast används numera då många bönder skördar hö flera gånger per år)

315) "(he grip (int)" = inte komma i gång, ta sig för, få fart på något som måste/förväntas göras

316) "småaktig" = petig, ogin; som adverb "småaktigt". Jfr det i rikssvenskans vanligare "småttigt" eller "småsint" ( jfr även "knusslut")

317) "skre" = rensa bär

318) "snusut" = förnärmad

319) "röm" = rymlig, vid (kort ö-ljud; vanligaste användningen som jag minns hemifrån är om fiskenät, dvs det kan vara "römt" för att förhoppningsvis släppa igenom småfisk men att de större ska köra in i nätet och fastna)

320) "bra me..." = gott om; i uttryck som "he är bra me lingona på det hära/dära hygge"

321) "datter" = syssla med småsaker som inte leder någon vart, ödsla med tiden; eller

322) "datter" = småstudsar (t ex på en ojämn väg)

323) "gräva ur sig" = gorma, skälla å det grövsta

324 a) "harmes" (öppet a-ljud)" = gräma sig; b) "harmeligt" = förargligt, försmädligt

325 a) "söran"  (öppet ö-ljud) =  sörja (subst);                                          b) "söra" (verb) = närt det bildas sörja t ex vid töväder

326)  "karut"  (öppet a-ljud) = stolt, självmedveten; jfr 19) häv, samt 408) "kara-aktig"!

327) "tjarv" = tjata

328) "rust se" = klä upp sig eller på annat sätt göra sig klar för att t ex

329) "gå bort" = göra ett besök hos någon/några

330)  "(vara) lave" = tillsammans med (ett uttryck för mig alldeles speciellt förknippat med ett besök 1968 hos min morfar när han höll på att utveckla en demens och vården på hemorten Vilhelmina inte i takt med behoven.  Så, han hade förts från Vilhelmina till Umedalens stora mentalsjukhus i Umeå. Sorgset tittade han på oss och utbrast: "Vafför ska jag måst va henna lave toka?")

331) "(inte så) o-dum/o-dumt" = inte så illa

332) "(på) vidda-bredda" = lite vart som helst; kan t ex avse en person som färdas över stora ytor och det inte är så lätt att veta vart han/hon tagit vägen.

333) "schnådda" = snålhet; "att göra något i schnådda" = för att man inte vill lägga ut pengar, försöker man hitta ett billigare eller allra helst kostnadsfritt alternativ 

334) "små-halt" (långt a-ljud) = lite halkigt väglag; jfr "lönn-halt" . Förleden "små-"  förekommer även i andra sammanhang, i betydelsen "lite grann", "något".

335)  "slasut" = slarvig i vad man gör eller man är klädd

336) "bjaran" = övernaturligt väsen; jfr 257) "skrömta" och 258) "oknytt"!

337) "handfallen" = obeslutsam, handlingsförlamad (förekommer även i risksvenskan, men känns mer "bonnigt" i sitt ursprung?)

338) "all-dela" = (dela med långt e-ljud) allting, "rubb och stubb"

339)  "göra" (som substantiv, med långt ö-ljud) = arbetsuppgift, sysselsättning, i t ex uttrycket "ha du nåt göra åt mig?" = behöver du hjälp med något?

340) "nu är´e bra" = det räcker nu (kan handla om det mesta, från att intre vilja bli serverad mer mat till att försöka stoppa ett gräl)

341) "(he) lit´ på" = någonting tar på krafterna, fysiskt och/eller psykiskt;    jfr 33) "(he) sök" och 34) "(he) ta på"!

342) "harkabus" = ruskväder (och namnet på en liten by i Slovakien, det var när vi passerade den skylten i vår hyrbil i maj 2016 som jag kom ihåg att hemma betydde "harkabus" något helt annat!). Uttalas med långt u-ljud.

343) "kagrut" = darrhänt; jfr 

344) "skallerhänt" = också darrhänt, men kanske så pass mycket att det märks även utan att man behöver ha något att hantera

345) "bruschel" = forsla, frakta, "brossla"; användes mestadels som benämning vid gammaldags timmeravverkning med häst, när man drog de fällda träden med häst och 

346) "doninga" = medförsedd hästsläde inklusive redskap för att  med hjälp av en 

347) "björn " = kloliknande redskap, som tillsammans med en kätting användes för att

348) "björna"= fästa ihop stockarna med för att de skulle ligga kvar så tätt som möjlgit under färden till 

349) "(timmer) avlägget" = platsen där virket fick ligga kvar till våren för att rullas ner i det vattendrag varifrån det flottades vidare.

350) "kangero" (betoningen på sista stavelsen) = spindel

351) "över-vänt" = trött på att vänta på någon eller något

352)  "goes" = kela, kramas

353) "raskus" = bakslag, blåsning ("göra sig en raskus")

354) "nödig" = vara  i behov av (t ex "bajsnödig")

355) "pönta (ner") = smutsa el söla ner, skapa ngt som är fult eller skräpigt

356) "(en) sinner" = lite, lite grann av någonting

357) "gussris" =  en person som är jobbig att ha göra med - näsvis, överdrivet frågvis, pratsam osv. Odet är troligen en sammandragning av "Guds ris"

358) "tjveten" = spillet från vedhuggning

359) "bräsa" = ta ett långt kliv; ofta över ett fysiskt hinder av något slag, t ex ett vattenfyllt dike 

360) (he) "flir"= (det) snöar lite lätt

361)  "(gamm)fönna"= gammalt, ej bärgat gräs/hö på en slåttervall

362) "kalvdön" = smärtan när man slår en armbåge i någonting hårt

363) "eljest" = som dialektord: att vara annorlunda, avvikande i någon mening (på rikssvenska kan ju eljest vara = annars)

364) "hull" = sparsam; "o-hull"= slösaktig 

365) "mösa-kus" (långt ö- och långt u-ljud) = någon som tar lång tid på sig för att få något gjort

366)  "(he) jera" = (det) kittlas, t ex vid ont i halsen

367) "skrypt" = litet, tunnsått  (avser mängd, t ex "he va skrypt med pären i år")

368) "ruv" =  förefalla, te sig (handlar också om mängd, t ex på en viss yta, ett slags uppskattning)

369) "fejen"  (betoning på första stavelsen) = glad, uppspelt

370 a) "gall" = infertil, ofruktsam; b) "gall-ko" = en ko som inte går att avla på 

371 a) "harreligen!" (betoning på första delen av ordet) = det var värst!, b) "huvvaligen!" = ungefär samma betydelse som a)

372) "granntyckt" = känslig, framför allt för negativ kritik

373) "armade!" = ung. förbaskade! (finns f ö i en romantitel, "Armade cykel" av Anita Salomonsson (2004))

374) "bånut" =  havande, gravid

375) "tjuka" = a) svampbeläggning på trävirke; b) bjällra runt halsen på en arbetshäst

376) "tacka för he!" = självklart, självfallet!

377)  "navavinn" = handdriven spiralborr för att göra större hål genom trä, t ex genom stängselstolpar/ hässjestörar; finns även benämningen "navare" i rikssvenskan 

378) "smultert (adj.) = mört, smakfullt

 379) "(vara) in på" =  lägga sig i, utnyttja, vara avundsjuk på

380) "(få) in på" = få något på köpet

381) "handvass" = fingerfärdig, stark i nyporna; jfr 337) "handfallen"

382) "stup å skall" = ramla handlöst, falla framstupa

383) "tösagöbbe, - käring" (öppet ö-ljud) = en saktfärdig person; jfr              154) "tösa", "tösa på"

384) "hejbara!" = (ungefär: )"tjosan!", "hoppsan!", "hej vad det går!"

385) "bul´n" = när ett sår börjar bli inflammerat och  

386)  "vara sig" = fyllas med var

387) "byggninga" = huset, byggnaden (finns även en variant 

"bö´ninga" i Skellefte-målet)

388) "vere" = vittring

389) "känn vere borta" = få vittring på

390) "görmut" = grinig, på dåligt humör

391) "slängder" = skicklig, driven

392) "äxingen" = kvickrot

393) "svega-fall" = någon som beter sig fumligt, slarvigt. obehärskat

394) "möka" (långt, öppet ö-ljud) = skotta, skyffla; jfr rikssvenskans verb "mocka"

395) "snöp" = kastrera en tjurkalv

396) "tjasa" = ta sig fram till fots där det är dåligt underlag, t ex på en myr eller i djupsnö

397a) "fjaskut" = fånig; b) "fjask, fjaskus" = fåntratt; c) "fjaskes" = fåna sig 

398) "fjälla" = flickvän, fästmö

399) "gäll int" = går inte; används ofta i utrop typ "he gäll int!" = allt krånglar, ingenting fungerar!

400) sportstuga =  fritidshus, sommarstuga

401) "misslynt" = missnöjd; jfr 260) "i o-lag")

402) "amper" = ivrig, angelägen, otålig (ordet kan alltså användas med lite olika innebörd beroende på situationen)

403) "klumsen" = frusen, stel i kroppen eller någon lem, akut eller mer varaktigt: min mamma som grävt i kallt vatten vid många tillfållen under ett strävsamt liv skämdes ibland för sina händer att de efterhand blivit mer varaktigt svällda och därmed tedde sig mer oformliga än de flesta av hennes väninnors.

404) "stömmeln" = det som finns längst ner på någonting, exv återstoden av t ex en morot när man skurit bort/ätit på denna.

405) "ni-göra" = håna, smäda (ni= nid)

406) "tröllut"  = retas, avsiktligt ställa till med besvär för någon

407) "egendom" = prylar, ägodelar (ofta av gamla, länge bevarade saker). Alltså en något annorlunda innebörd än det vanliga "egendom" = gård, fastighet; här handar det snarare om allt som samlats/hopat sig på en gård.

408) "kara-aktig" = manlig; nämns t ex om kvinnor som visar mer traditionellt maksulina drag/egenskaper, eller yngre pojkar som försöker visa sig jämbördig med en vuxen man. Ibland lite ironiskt menat, ibland med viss stolthet från den som fäller omdömet. Jfr även 326) "karut".

















 

 

 

 

 



Här har solen lite svårt att ta sig igenom mellan träden. Det är en sluttning mot norr. "He ä baklanne".
Ordgåtorna är många fler!

Men det ju är inte bara så att det finns ord som kan vara svårt att förstå innebörden av, jämfört med deras rikssvenska betydelser. Till synes identiska ord kan också låta helt olika, eller användas på ett sätt som skiljer sig från det mera vedertagna.

Uttalsskillnaderna - eller, sett ur det "ursprungliga" perspektivet uttalsförvanskningarna! - kan till exempel förekomma när det gäller egennamn.
Hur många gånger har man inte hört nyhetsuppläsare som t ex givit för dem okända byanamn felaktig betoning.
Till exempel:
"BLÅviksjön" i stället för "BlåVIKsjön", men: "BlattNIIKsele" i stället för "BLATTnicksele". Usch så hemskt!

Eller vad gäller personer:
Där jag växte upp hette det "Åtto", inte "Otto". Men däremot "Oliver" (som grönsaken alltså!), inte "Ålliver"... Och tänk om någon hade kommit hem till oss och pratat om "Ågysst" i stället för "n´ August dära Ansiaån"!

Begreppens användande och/eller uttal kan också stöka till det. Inte minst när jag växte upp och inte hunnit lära mig att människor kunde se annorlunda på saker och ting än jag gjorde. Något som till exempel upprörde mig var när en nyinflyttad folkskollärarinna i sexan berättade att vi skulle ta "tåget" till grannbyn Stensele för att se på kyrkan. "Fröken!", sa jag bestämt, och viftade energiskt med ena armen. "Jaa, vad vill du?" "Hä het int tåge, he het Rälsbussn!"

Sedan har vi ju sådant som har med rena missförstånd att göra.
När min mamma bakade "mjukbröd", dvs en mjukare variant av ljusugnsbröd, använda hon "hjortronsalt". Jag vet inte hur jag kunde anamma det uttalet utan att fundera över om salt verkligen kunde produceras av "snattren". - Men att det faktiskt kom från hjortarnas horn kan man kanske också grunna på?

Det finns även en del företeelser där mitt sätt att se på ordet än i dag inte stämmer med den vedertagna. Och då tänker jag alltså inte på alla modeord som man har svårt att ta till sig, utan betydligt mer tidlösa. 
Ett sådant är "hejarklack". När började den benämningen dominera? I mitt medvetande har det alltid hetat "hejaklack", men det är många år sedan jag sett den bokstaveringen. - Och varför uttalas det exempelvis "PREsen-ning" och inte "preSENning? Svara gärna den som vet?

Så har vi då detta med alla modeord. I dagens tidning (13 april 2010) kunde man läsa att den är viktigt att "hålla transparens" i en fråga, det var att den ska vara öppen för insyn. Eller att en ishockeyspelare ska "leverera", det vill säga uppfylla sin klubbs förväntningar.
Härom dagen fick jag lära mig att jag "jinxar" när jag tar på mig en viss tröja för då vinner Skellefteå AIK sin match. Och om jag har en schabbig tapet eller lampskärm, en slentrianmässigt utformad meritförteckning eller vad som helst som kan fräschas upp, då bör jag "pimpa" till det.

Inte lätt att hänga med i alla svängarna!


 

Orden i alfabetisk ordning och i grupper


Här ett försök att börja lägga upp de ord som jag kommit i håg i "Hemikring" efter begynnelsebokstav.

Vänsterspalten är mest adverb och adjektiv (egenskapsord), mittenspalten substantiv, dvs benämningar på föremål eller andra företeelser. Den till höger är resterande ord och uttryck (t ex verb, prepositioner, mängdbegrepp, eller olika slags utrop). Siffran till vänster motsvarar ordets plats i det mera slumpmässigt förklaringslexikonet "Hemikring"!


                            20  "abbarrn"

338  "all-dela"

402  "amper"
                                                        132  "anvara"                                  
                            25  "(he dig borti) anörja!"
                                                                204   "arguler"

373  "armade"

                            349 "avlägge"
                                                               189    "avvara"
                                44   "baklanne"
                                86   "bannreje"

296  "beg"
                               252   "belönn"
                               285    "bessmi"
                                                       207 a) "bett´n", b) "bettne"     
                                                                46 "bi (på)"
                         245   "binna", "gammbinna"

                            336  "bjaran"
                                                                  268  "bjega"

                             347  "björn",  348 "björna!
103 black"                                   
                                 
                              14a "brambära", 14b "brambärhygge"

320    "bra me..."
123   "bra no..."  

                                                               345  "bruschel"

                                                               359   "bräsa"

                                                               385   "bul´n"
  78   "bussigt" 

                            386  "byggninga"

374    "bånut"
188  "bärnaken"                                                                     
                                                              254  "bärsch"                                            
                                                                153  "bärr opp"
                                                                 84   "bättsjes"

311 b  "böcklut"                                   311 a   "böckel"

298 a "bönglig",    b "bögel, böngel",    c  "böngel"                 

                                                                40   "bönn, bönnes"
                            201   "börting" 
 269d "bössig"      269 b,c  " bös", "bösse"    269a  "bösa, bösa ner"

                                                         321, 322    "datter" (två bet.)

16  "deri gamm..."
127 "dittna in"

                             346   "doninga"

                                                             307     "dra åt sig örona"
                                                             274     "dryft (sig)"
                                                             202     "durer"

88 "durigt, "he dur"
239 a "dyngig, -ut"           239 b  "dynga"
82  "dö-gålig" 
   

                                                             293     "eck, -e"  

                                 407  "egendom"

294  "ege´nyttig"                              
                                 53  "enbetting"
                                 17 "eldtänne"

 363  "eljest"                       

172  "-erst, -est"
                              161  "eta", "däri eta"

301  "fackta"

                               57   "famn"

                              26   "fargångströsta"

    "fejen"
                                                                  156   "fikuler", "fikulera"
                                                                  150   "fin-prata"

 397 a) "fjaskut",  b) "fjask", fjaskus",  c) "fjaskes

                                  398 "fjälla"
                                                                  277    "fjässa (upp, till)"
276 b "flidd"                                            276 a  "fli"

                                                                 360     (he) "flir" 
                                  51 "flåår"                          
                                                                  43     "flänn"
                                                                 240   "flätt (till)"
                                                                 220    "flöj (till)"
                          245    "fnösken"
                         200    "framkastgryn"
                         215     "fres, fres´n"
219  "frostenlänt"

                             299   "främmen"

4 "frönt"

                          313    "frösan"
                          243   "fuhuse"
244 "fått"
               108a,b,c) "fälen, "bakfälen", "skofälen"         

                                                                    162  "fäles"
                                                                   56   "fämn"
                                                                   265  "fö (bort) sig"

                            361  "(gamm)fönna"
                            134  "förfalla" (subst.)
282a "försanningen,
282b  "försantimej"!                                 
                            136   "förstärkning",    137  "förstärk sig"
142 a "föskig, föskut"                    
                            142 b "fösken", 142 c "föskegubbe, "-käring"
128 "före-vis"                                  
                          195   "gadd´n" 

 369 a "gall",     369 b   "gall-ko"
                                 "galting" 

                           211 "gammal skåpmat"
                           275  "gara-il"                 
                           2   "garvtacktjikk"
                                                                  141   "gatt"
                                                                    74   "gejk"
160 a) "glöttrut"  b) glöttre
                                                                  145    "gnäpas"

                                                                   352     "goes"
                                                                  149   "go-prata"

372 "granntyckt"

                                                                  315   "(he) grip (int)"
230  "grest"
  36  "grådig"

                                                                323    "gräva ur sig"
                          68   "grötmell, -a"
5 "gumödeligt"

                          357    "gussris"

                                                                329    "gå bort"
81 "gålig"

                                                                399    "(he) gäll int"                  
                                                                198   "(he) göfft"

                             339   "göra"
                                                                120  "göra sig lik om"
101 "görig
" (öppet ö-ljud)  "göre", "göra ner sig"

390  "görmut" 

155 b)"gösig, -ut"  c) "gös(e)"            a)   "gösa"       
197  "gövan"
   6   "hamlut"

337 "handfallen"

381 "handvass"
                                                              176   "hark"

                             342   "harkabus"

324 b    "harmeligt"                              324 a   "harmes"

371 a  "harreligen!", b "huvvaligen!"

                                                               302  "he"

 384  "hejbara!"

                                                                89  "himmel opp"

                                                               309  "hjärt"

                            280   "hove"

                                                                177   "hucker"

364  "hull", "o-hull"
                                                             126   "humör opp"
                           208    "hundsvulk"

                           210 "husbondens röst"
                            110 b  "hurven"      110 a "hurves"

 "huvvaligen!"  
                                                             146   "hyller (ve)"
                             8  "härvelkörs"
19   "häv"

                            242 b  "häve"
                            70   "hölod, -e"
11   "il-unnen"

379   "(vara) in på", 

380   (få) in på" (två betydelser)

305  "(vara) inunder sig"

                           167   "isbark" (även som verb)
                           134   "i-tage"

                         303 b "jammel"   303 a "jammel", "jamla"
251 "je"

                                                           366  (he) "jera"
                                                           174   "just se pass"
                               224   "jäla"
343   "kagrut"   

                             362   "kalvdön"

                            350   "kangero"                                                        

                                                        233    "kara"

326   "karut"

408  "kara-aktig"
                              267   "klammer, -re" (även som verb)

                                                           185   "klava"
119   "klomrut", "klommer" , klommer-ox" 

403  "klumsen"                                  
                                                            27   "klåån!"
                              "knula" (som subst.)
261  "knusslut"
                                                           229   "knåra (el knöra) på"
                         253  "knöbben"         
96  "knöl"
                                                          212   "knövel"

                                                         213    "knul ihop"
                          281  "kok-sön"
39  "kortest"    
                                                        271   "kraken, -na"       
                          124  "kurk"          106   "kurk å"
                                                         66   "kvamn, kvamn å"

                                                       389   "känn vere borta"

                         249  "laka-skallen"

 330   "(vara) lave"                                                       
 168  "le"
 290  "levan"                                

                                                       117   "leva om"
                                                         41     "ligg å"         
                                                       107    "liks"
                         69   "lo´n"                                  
                                                        147   "liskes"

                                                        341   "(he) lit´ på"
                                                                  
                         79  "lyttsch" 

                         55 "lägda, läjda""
                                                        255    "lönn- "                               
191  "magaperra" 
                                                         187   "maks (på dej!)"
209  "mamonsk"                                
                                                          64   "mangn"
                                                        234   "martn, martne""

 38   "matfrisk"                                                    
                                                          80   "missgöra sig"

 401 "misslynt"
                         121   "missun"

                                                          122 miss´unn 

                          139   "murpipa"

                                                           181  "myll"
                                                           288 a   "möckel", jfr
 288 b "möcklut", 288 c  "möckel"

 394  "möka"
                                                           186   "möks" 

                                                           115   "möl"                                 
105 "mörne"  

                      365  "mösa-kus"                                                                
226  "na"

306  "nagerst" 
   23 "nalta"

                         377  "navavinn"

                                                           405    "ni-göra"
                                                             59    "nog mer se pass" 

294  "nolet" 

                                                            340   "nu är´e bra"

                        272 a  "nättschjen   272b  "nättschjes"   

 354     "nödig"

                        331  (inte så) "o-dum, o-dumt"                        
259  (vara i) "o-form"
21"o-färdig", 22 "o-för"
222  "o-gjort"
231 "o-gudaktig(t)"
163 "o-gått"
131 "o-höga"

 258  "o-knytt"
260  "(vara i) o-lag"
   9  "o-lickligt"

 10  "o-likt"

175 "omatfrisk"

73  "onaskeligt"                                              
                                                             30  "(he) onnes"
72   "onössig"
18   "oppi halen" 
158 "oppstillt"
223  "orive, oriven"
192 "oruvlig(t)"
266 "o-slög" (jfr "slög")
  93 "o- stöka, -d"
264 "o-tröjen"

304  "o-varaktig(t)"                                                                   
                                                             238   "palsk"
                          246 b) "pjöller", pjöllerkus"     246 a)  "pjöller"
                              24    "pjött"
                                                             286   "poa på"
178  "pratasprängd"

                                                            152   "prosteri på"
                                                             94   "pulfäkt(-a, -es)"
12 "pävlut"  
                                                              179   "pöll"

                                                              355   "pönta (ner)"
 190   "pös" 
                              216  "pösa,pösafyll"

"rackar´ns"                                                                                     
                              31   "rackel-kus"    
                                                               235  "raj"              
7a "rapplut"          7c   "rappel"          7b "rappel"

                              353   "raskus"

                               87  "ravel-kus"

                             308   "(gamm-)rate"
3 "rattåt"
                              99   "revelmyra"
                              97   "ritval"
                            173   "ruschelkana"   
                                                  90, 165 "rust hem je!" m fl uttryck

                                                            328  "rust (se)"

                                                            368  "ruv"

                             287     "ryva"

                             206   "rånen" 
                                                              236  "ränt"                                                 
                                                              91 "rättsches"

319  "röm"
                                                             138   "röna (opp)"
263 "samålder"
143  "schalur"
                                                          218   "schapper"
                                                          199   "scheka" 

                         333   "schnådda"
                                                          170   "schåa, schåa på"

                         356    "sinner"

                                                          169   "sjå sig"  
58    "sjöblöt"
227  "skadlig" 

344   "skallerhänt"                              
                      52 a   "skrabbe, -t",  52 b "skrabbslåttern"

                                                           317    "skre"
                                                             77   "skrena"
232  "skrint"

367  "skrypt"
                            257  "skrömta"

                                                            292  "sköbb"
                                                              83  "sköpa", "sköpt"

335  "slasut"
                                                            159   "slink"

391   "slängder"
205 "smeder, -re"
248  "smosen"

378   "smultert"

334   "små-halt"

316   "småaktig, -t"
250  "smäcker"
                       13a "snattren", 13b "snattermyra"
                                                              113  "sni", "snå" 
                                                              203   "snuster"

318   "snusut"

                                 

311   "snål"

                                                             395  "snöp, -a"                           
  76   "spett"

                         400 "sportstuga"
                         228  "sprättskiten"
133 "spöckt"
273  "sta"
                         196  "stadun" 
                                                            262   "stalp, -e"

                         310   "stannarn, -na"                                 
                                                            104   "start"
                                                            109   "starves åt"
                                                            157   "still"
                              144  "stommel"

37  "stor-åtig"                         
15  "strabalsk"

                                                            382  "stup å skall"
                             284   "stunkarn"
166  "stärt"                                 
                            48   "stöling" 

                          404  "stömmeln"
                            50  "stöp, stöpa"        
221  "stöpplut, stöppelbent"

100  "störut"                  
                            116   (hela) "surven" 

                            247 "svammelkus"                  

                                                              114  "svarv"

                           393   "svega-fall"
289   "svenan" 
                                                              217   "svines"         
                                                             194 a  "sänka", 

194 b "sänke",  c "sänk(e)samt"               

                                                               33   "(he) sök"

                           300  "sönahustru"

295  "söet"

                            325 a   "söran",         325 b   "söra"

376  "tacka för he!"

  32   "tagut"
                             278   "tampen"
164 "tappå!"
                                                          34   "(he) ta på"

                             214 "tarmsköljare"
                                                          291 "tegas"
                             279   "tettun"

                                                        396    "tjasa"
                                                        327    "tjarv"
1 "tjenlitt" 

                       375   "tjuka" (två bet.)

                       358   "tjveten"
                       237 "tjyvsletta"                                                                
                                                       112    "tjälv"
                                                         67    "tjöjes"
                                                       113    "tjöm åt"
35  "tjörmut"
                                                        118     "tokfolen"         
                                                          42     "tommel"
                           85  "trälj" 

406  "tröllut"                               
                                                         92  "tränsch"                 
                           60  "tvi-göra" (både som subst och verb)
                           54  "två-sköt"                                  
61 "(som) tvärest"

                                                          62 "tvär-göra" 

63 "tvär-snodd"    

297  "tvärs-över"                                     
                                                           151  "tåp"
                         242 a)  "tävan"                                                 
                                                         154   "tösa, tösa på"

                          383  "tösagöbbe, -käring""
                                                            75  "underrätt"           
 95 (va´)"ut-för"
130 "utlevanes"
185  "ut å förut"
                                                       256  "val", "vart", vurti"
                          98  "val´n"
                                                         193   "vanes"
                         180   "vann"

                                                         386 "vara sig" 

                          388 "vere"  

                         332   "vidda-bredda"            
                                                         148  "vill-go"
126  "vischeligt"
283   "vrakut"                         
171   "våll-"
241 (vara i sin) "välmakt"
140 "västerste/österste"
                          225  "åhögan" 
270  "åt å fram"                           
 
 
  
                                                          182    "äles"  
                        102 "ändalytsjen"
                                                          183    "änter"

129 "ättaklok"

                        314  "ättavällen"
                                                         65  "ävles"

                         392  "äxingen"
  71 "övavipp, -en"  

351   "över-vänt"                                         

Här jobbar jag med att hässja hö i ett "två-sköt" på hemstället, alltså en hässja med tre störar och två stänger på varje rad.
Skillnader i det vardagliga talet

"Han är så gott som döv, så det är lite svårt att locka på honom".
Ungefär så kan jag säga till en annan hundägare när "gammhunden" Chicko är med och stannar till för att lukta på dennes hund. "Du får knuffa på honom om han ser ut att bli alltför stirrig. Men annars tror jag inte att han gör din hund nånting".
Hur skulle jag säga detta om jag vore i trakten av Storuman där jag är uppväxt? Ja, troligen ungefär så här: 
"Han ä´ se gött som döv, se he ä´ lite svårt å löck på han.
Du måst knuff´ ti han om han verka val lite för stirri. Men annars tro jag int´ att han gör hunn din någe".

Det är alltså mest ändelserna som blir mer avklippta. Men en del böjningar av ord är också annorlunda. "Löck" i stället för "locka" till exempel.
Oftast är jag nog inte ens medveten om jag pratar på det ena eller andra sättet. Skillnaderna är inte så stora att jag måste tänka efter för att anpassa mig efter var jag befinner mig, om jag nu vill det.
Men en och annan gång kan jag tänka på att jag faktiskt får anstränga mig en aning för att läsa ut hela orden, om det nu är det som kanske är det vanligaste. Som att "dricka" i stället för "drick", "nysa" i stället för "nys". Eller när det gäller vissa ordval. "Åka" vill gärna bli "fara" om man kommer från mina hemtrakter. Eller om jag sätter in det i en hel mening. Då kan det bli allt från "Ska vi fara nagest?" till "Ska vi åka nånstans?".

En vanlig skillnad i sättet att prata gäller detta att jag är van sedan barnsben att sätta "a´" respektive "´n" framför ett namn. "A´Elin" eller "´n Jonas", "a´ Zelda" eller "´n Chicko". Detta är så grundmurat att det ofta hänger kvar fortfarande i mitt dagliga tal utan att jag ens märker det.
Men när jag tog upp det med ett gäng ungdomar i Lycksele härom dagen, var det knappt att de förstod vad jag menade. För den generationen är det självklart att "´n Ronny" är "Ronny" och "a´ Veronika" är "Veronika", även om man kommer från "inlanne". 
 

(tänkt och inlagt 15 oktober 2010)

"I går hadd he snöge blötsnön på pilskötta där bredave vedförråde se att grena hadd vike se åt alla hålla. Se jag gatt ta å vik opp dem så gött jag kunne. Jag tro att jag ska försök å binn ihop dem ve e rep å innan he snög nästa gång."
Uttryck som jag har svårt med/vill ändra/ta bort!


Hela tiden förändras språket. Många av de ord och uttryck som samlat här ovanför används inte längre. Andra benämningar dyker upp desto mer.

Här några som jag inte tycker passar mitt sätt att uttrycka mig:

 "Sociala medier" 
- Vad är det sociala framsteget med att folk sitter och skriver om sådant som man normalt kan prata med varande om i levande livet, på telefon, eller kanske rent av i ett brev? Och där jag sprider ut mitt middagsätande eller vad det nu handlar om för i princip hela världen?
Jag kastar kanske sten i glashus nu, eftersom jag ibland skriver om privata saker även på den här hemsidan. Men ändå skulle jag hellre kalla det här med Facebook och Twitter för "asociala medier"... ( vid senare eftertanke kan jag dock hålla med om att värdet kan vara stort för den som t ex av sjukdom har svårt att träffa vänner eller göra nya bekantskaper).

"Tankesmedjor" 
- Ett ord som också verkar så tjusigt. I mina ögon känns det mest bara lite storvulet. Som om det sitter folk hela dagarna och tänker fram så märkvärdiga saker att vi ska falla i trans bara vi hör att de har alstrats i en "smedja".

"Hejarklack"
- När jag var liten lärde mig att det hette "hejaklack", dvs ett ställe där man hejade. Var kommer r:et i från?? Googlar man har det ogräset fått ungeför dubbelt så många markeringar...

"Du fattas oss"  - Nå
, men det är väl vackert som en mening i en dödsannons? Nja, jag tycker likafullt att det låter konstigt. I mina öron känns det fortfarande naturligare att säga eller skriva: "Vi saknar dig"!

"Kvalitetstid" - Varför påstå sig kunna dela in tid som att viss tid skulle ha mindre kvalitet, eller sakna kvalitet? Och vad menas med kvalitet i detta sammanhang? Tiden är väl f ö vad vi gör den till? Jag kan ha en meningsfull känsla i mitt till synes enformiga arbete, och jag kan bli osams med familjen på sommarstället en aldrig så vacker sommardag. 

"Mansålder" - bör väl i de flesta fall kunna ersättas med "människoålder", om vi tänker efter?

"Komfortzon" - ungefär lika fånigt som "kvalitetstid"...

"Studsa tillbaka" - modeord inom idrottsjournalistiken som börjar ge mig frossbrytningar.

"Outfit" - ett bland många engelska modeord som ger mig "hurven". Vet du vad har du för outfit? Eller vad du borde ha? Nähä. Men ta och se över den då, gamla slafsiga människa!

"Realityserie" - exempel på det imbecilla sättet att sätta etiketter på nästan alla program i en tv-tablå. Eftersom det är ett i sig fånigt ord, en blandning av svensk-engelska, och därtill ändå inte säger just något alls om varje program i fråga, borde man hellre ta bort det.  

Och så kommer jag till en radda uttryck som den s k kulturdebatten är fylld med, men som jag helst skulle vilja rycka upp som ett snobbarnas ogräs:

"problematisera"

"konceptualisera"

"diskurs"

"daterad"


 


 
  

Maggan tycker om att nästan alltid hålla på med ett handarbete när hon kan koppla av. Exempel på "kvalitetstid"?
Hur kan ett ord ha bildats?
När jag lade upp fliken med bilder från mitt hemställe, nämnde jag benämningen "Valbränna" som ett namn på platsen där mina föräldrar bosatte sig på.
Valbränna omfattar deras gård samt grannens och utgörs av det slättland, en del brukar även ha liknat det vid en "myr", som förr alltså var helt skogbeväxt.

Det finns nog ingen som lever i dag som vet hur benämningen uppstod. "Bränna" kan ha att göra med att man brände, eller svedjebrände området där man först avverkat och brytit stubbar för att bereda det för att plöja upp till odlad jord.
"Val" skulle i så fall kunna handla om att det var där man valde att bränna.

Själv tror jag hellre att "val" syftar på "val´n", dvs att det forslades skrot till platsen - som man sedan kanske brände upp?
En alternativ tolkning av "bränna" är att det är en plats där frosten "bränner" det som växer så att det dör bort. Man brukar säga att "henna är he frostenlänt", vilket stämmer på mitt hemställe, vi brukar alltid t ex ha tvingats sätta "vinterpären" någon annanstans.
Men i så fall förstår jag inte alls vad "val" har med saken att göra...

(inlagt 1 mars 2012)
Med åren har stallbacken bakom lagården blivit samlingsplats för en hel del "val´n" av mer eller mindre användbart slag.
Att ha delade meningar om ord eller hur de bör användas


"Filet" eller "filen"?

Ja, den frågan togs upp i en insändare i Norran för en tid sedan. En av Norrmejeriers baksidestexter på paketen handlar om "Filen i Norrland". Vilket skribenten menade borde vara förbehållet verktyget fil.
Nu har min granne Ingmar ryckt ut och pekat på att enligt Svenska Akademins ordbok SAOB har Norrmejeriet använt rätt böjelseform.
 
Själv skulle jag nog säga precis som den första insändaren. Exempelvis vid frukostbordet: "Skick du file´?" eller i skriftspråk: "Skickar du filet?"

Kanske är det en fråga om dialekter kontra rikssvenska. Min pappa brukade f ö säga att han "palskade" filet (sic!) när han ville få en smidigare konsistens på sina tallrikar med långfilet. Alltså inte "plaskade" eller något annat rikssvenskt ord...

(inlagt 24/8 2013)

Uttryck som åldras med oss som kan dem


1. "Sporten ädla känslor föder"

Björklöven spelade hockey hemma mot Djurgården i lördags (23/11 2013) och vann med 4-3. Efteråt uppstod ett gruff på en restaurang som blev så pass omfattande att man ansågs sig tvingade att stänga och utrymma lokalen.
När vi pratar om detta på jobbet på måndagsmorgonen säger jag lite ironiskt: "
- Ja, det heter ju att "sporten ädla känslor föder"...
- men ingen verkar förstå vad jag menar, eller har hört uttrycket tidigare! Ändå är en av oss i sällskapet inte mer än ca 6-7 år yngre än jag.

Vid sådana tillfällen börjar jag känna mig lite mossig. Har jag börjat bli ett fossil; en människa som går med huvudet fullt av ord och uttryck som inte är självklara för alla andra?

Ska grunna på den saken - och se om jag kommer på fler sådana exempel att ta upp på den här sidan framöver!

Träningsmatch i rugby på Sportfältet här i Skellefteå. - Födde den ädla känslor, eller vad?

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Stefan Holmberg | Svar 05.09.2014 19.18

Hej Toinie! När jag växte upp i samma bygd användes aldrig "oi". I så fall har
dialekten förändrats. Eller också är det bara någon som skojat med dig.

Toinie | Svar 05.09.2014 00.05

I Storuman har jag lärt mig att det kortaste ord med o framför är "o-i". Ex "salja ä oi" . Betyder att bältet är öppet. Bältesspännet är inte iträtt och stängt

Anders Edlund | Svar 21.01.2014 12.28

Trots att jag har mina rötter i trakterna kring Björna känner jag igen det mesta. Jag försöker att komma ihåg vad lämmarna som satt runt höskrindan kallades.

Stefan Holmberg 30.01.2014 16.30

Hej Anders! Kontaktade min 79-årige bror om höskrindan. Vi kom inte på något bättre än att vi brukade kalla hela höskrindan för "klammer". Se även ordregistret!

Elsa Mårtenzon | Svar 12.01.2014 12.45

Jag har sett båda alt av stavningen. Gamar behöver ingen skola, så det tror jag inte på. Ett annat ex, fast det heter: hemma så skriver man ju inte hemmstjänst.

Stefan Holmberg 12.01.2014 21.12

Hemtjänst med ett m känns för mig inte som skäl att stava gammskola på samma sätt. Men skicka gärna din fundering till spraket@sr.se eller till DN:s språklåda!

Elsa Mårtenzon | Svar 07.01.2014 20.00

I min hembygd, Bellvik, säger vi om vår gamla skola "gamskola". På en del ställen har jag sett att de stavar ordet så här: "Gammskola", vilket för mig känns fel

Stefan Holmberg 08.01.2014 21.25

Hej Elsa!

Jag håller inte med dig. I mina ögon kan "gamskola" föra tanken till en skola för "gamar"? Tror att "gamm´ är språkligt korrekt.( = en gammal skola).

Anita Forsman i Umeå | Svar 22.10.2011 13.24

Hej o tack för en fantastisk samling ord. Moster Klara i Barsele sa Kärleken ä som e tok. Hä ä mörne å gå te fälen etter karn. Ett nöje tolkar jag det som.

Roger Nygren | Svar 04.12.2010 18.53

Roger Nygren undrar om dessa ord.
Slikt; står för otroligt
Vars ä du Oppstilt; står för var er du född

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

17.03 | 21:01

råkade komma in på den här sidan av en slump men har sedan haft stort nöje att läsa dina berättelser och funderingar.

...
18.02 | 11:06

Stefan
Din hemsida är bra. Jag uppskattar att du visar upp foton från aktiviteter hemifrån när ni häschar hö på gammalt sätt. Jag har letat efter foton med K-E

...
06.12 | 09:17

Tack för hälsningen, Rune! Jo, epoekn på "Valbränna" lider mot sitt slut. Blir nog aktuellt sälja. Men lägdorna har plöjts upp av en ung kille från Blaiken

...
06.12 | 09:14

Tack för hälsningen Monica! Nej, ingen mer bok. Inte än i alla fall. Skulle gärna skrivit om jobbet men hade tystnadsplikt.

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen hemsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS