10. aug, 2014

Naken i paradiset

Knatar ner till sjön efter söndagens traditionella långpromenad med kompisen Micke. Den tropiska värmen har lämnat våra trakter men jag är svettig och tar gärna ett dopp även denna dag.

 

Kastar av mig kläderna och hoppar i. Hämtar schampot och börjar tvåla in håret och kroppen. Då ser jag något komma glidande bortom vassen. En liten motorbåt. Men på mitt sextifemte år anser jag mig inte ha så mycket av intresse att skyla längre, så jag står kvar. Det är bara det att båten närmar sig, den som kört motorn har slagit av den och börjat ro.

Jag låtsas bli arg, "Vad fan ska man inte få bada i fred?" Skämtet tycks funka, och vi börjar prata om hur sommaren varit medan jag ställt mig med vattnet upp i midjehöjd. Haken är bara att jag ser inte vilka jag pratar med, glasögonen ligger ju också på land. Vi kommer in på fiskevanor, frun i båten säger att hon fiskar högst en gång varje sommar."Ja, ungefär så är det även för min fru och jag", svarar jag.

Plötsligt inser jag att paret i båten är några av våra närmaste grannar. Mycket generad skrattar jag till och förklarar varför jag pratade om "min fru" i stället för att bara nämna hennes namn.

 

Att ertappas naken i ett bad är kanske ingen höjdare. Men att inte känna igen bekanta på max tjugo meters håll? Eller är sanningen att bådadera är högst naturliga fenomen? Hur som helst går samtalet vidare. Men efter några minuter börjar jag huttra. "Ja vi ska ro vidare så du inte behöver känna dig stressad", säger någon av dem vänligt.

Naken i paradiset knatar jag samma väg upp som jag kom. Kanske en liten erfarenhet rikare.