25. sep, 2014

Vi har det rätt bra

... i det förhållandevis skyddade Sverige. Äter oss mätta för det mesta. Kan sätta oss vid en dator och skriva om det efteråt. Vi har välbonade hus, vi behöver knappast riskera att de sprängs i luften av någon missriktad raket. Vattnet stiger heller inte så högt att Basvägen Övre - som mitt eget område nrukar kallas - skulle kunna hotas.

 

Lite enklare lever min bror K-E ute på landsbygden. Han orkar inte hålla efter sina byggnader, det flagnar "måla" och det blir spreickor och slagsida i husen. Ingen fungerande tvättmaskin har han och städning och disk blir det si och så med.

Härom veckan fyllde han 80. Den firade han med att ta sig hit. Han fick god husmanskost som han uppskattar, bättre och mer varierande än hemma hos sig. Och så skjutsade jag honom till köpcentrat på Solbacken och där köpte han en rakappparat. "Jag är från Barsele, jag ska ha en Remington!" som han förklarade med hög röst för en något förvånad expedit, i nästa andetag försökte han för övrigt pruta på denna tingest.

Min bror är uppfostrad i en annan tifd, en strävsam sådan, han har inympat i sitt sätt att tänka att det gäller att vara sparsam och försiktig, även fastän han numera har det gott ställt med pengar.

 

Jag tog ett foto på honom när vi lämnade affären. Du ser det här intill.