11. aug, 2015

Hjälpreda vid skrothantering

Inte skrivit på några veckor. Kanske i sviterna av Pers plötsliga död.

Men livet går förstås vidare. Som i dag, en bilfärd till min andre gode vän Mickes hembygd i Arvidsjaur. Hans styvpappa dog också hastigt och olyckligt när hans traktor sjönk genom isen några dagar före jul 2011. Stig ägde en oerhörd mängd fordon, andra maskiner och redskap. Det mesta börjar äntligen vara utsålt. Men nu återstår en mängd skrot att lämna till återvinnning.

 

Så kom det sig att jag blev tillfrågad om att hjälpa till vid frambärningen av en del av altl detta. Micke själv kunde inte följa med, han hade fått ryggskott och kom knappt upp ur sängfen i morse. Nu kom bemnningen att bestå av, förutom jag, Mickes 17-årige son Edvin samt en äldre man från Arvidsjaur utrustad med en baklastare försedd med skopa och gafflar.

Några intensiva timmar så var vi klara för denna gång. Men knappast den sista. Efter lunch på palt kunde vi nöjda återvända hemåt. Kroppsarbete kan vara tungt,  men ger också känslan av tillfredsställelse när det är klart för dagen.