18. aug, 2015

Tankar på morgonkvisten

Jag vaknar ofta mycket tidigt numera. I dag kvart över fem. Medan jag jobbade, var det svårt att ens försöka somna om, jag visste att jag snart ändå måste upp.

Som pensionär har jag inte det kravet på mig. Jag kan sova åtminstone tills Doris ledsnar. Ändå är det svårt. Jag hinner börja oroa mig för allt möjligt. Tankarna går i gång.

 

Det kan handla om min bror K-E, som blir alltmer låst i sina värderingar, och som egentligen skulle behöva ett annat boende till vintern, men som vägrar lyssna på andras råd.

Det kan vara saknaden av vännen Per, vars liv tog slut så plötsligt.

Lite grann även om min egen hälsa. hörseln är ännu inte återställfd efter snubblandet på tennisbanan för ett par månader sedan. Eller om diverse praktiska saker som bör genomföras, och där jag vet att egentligen klarar jag nog av det mesta, men att jag har en tendens att gruva mig och ibland även skjuta problemen framför mig.

 

Nog skrivet om detta, åtminstone för tillfället. Om en stund ska jag vara på ögonmottagningen för uppföljning av hur det står till med ena ögat. Men det blir en vacker sensommardag även i dag. Högtrycket över Sverige ligger kvar.

Och - klängrosorna på väggen blommar än (bilden)