13. jan, 2013

Solen stiger...

... allt högre på himlen, om man som vi har en bergskam i söder att jämföra med och har ögonen med sig. Och har man som jag gjort sin återkommande söndagspromenad med kompisen Micke och hundarna, och de är så trötta och nöjda att de inte ens orkar tigga mer mat efter lunchen, då kan man med gott samvete ägna sig åt i stort sett vad som helst.

Som att studera dödsannonserna i söndagens DN.

Kan tyckas som ett märkligt intresse, jag känner dessutom nästan aldrig någon av dem som dött, just nu kommer jag bara ihåg min gamle psykologilärare Ingvar Lundberg i Umeå som senare blev både professor och ansedd expert på läs- och skrivsvårigheter och en man som jag kunde ha fått delta i hans forskning om jag hade valt detta framför att börja jobba med samtalsterapi.

Om honom fanns det för övrigt även en liten dödsruna där den som skrev erinrade sig en anekdot där den gode Ingvar lite klurigt påminde om att genuppsättningen mellan en människa och ett djur, jag tror det var en sköldpadda, är förbluffande liten.

För att återgå till det jag dessförinnan nämnde, så gör vi ju alla tusentals för att inte säga miljontals val i livet som vi aldrig kommer att få facit på om de var rätt eller fel, och vart valen hade fört oss om vi valt annorlunda. En del stora livsövergripande och andra åtminstone till synes mer bagatellartade.

Till sist hamnar vi i alla fall i en dödsannons. Om nu någon ids sätta in en sådan. Och kanske en minnestext, i så fall sannolikt i en mindre landortstidning där kriteriet på att få en sådan oftast är mindre anspråksfullt än i rikstidningen.

Och om jag ska fundera lite mer över detta så fortsätter jag under rubriken "Tänkt och skrivet". För den som vill hänga med.