16. feb, 2012

Waterfront, vanlig startpunkt

                                                            2

 

Vi bor alltså de första fyra dygnen i en lägenhet med allrum, sovrum samt en liten balkong. Kvinnan som hyr ut hade varit ute på stan, hon och mannen. Han konverserar mig medan hon ger M nycklar och nödvändig information, beröttar att han har jobbat en period i Ludvika, hos ASEA, dvs nuvarande ABB.

Det mest närbelägna området att börja utforska är Waterfront. Några som ser ut som uteliggare försöker hejda oss, vill få hjälp att komma innanför ett stängsel i anslutning till Stadion-området där det tycks finnas toaletter. Men vi skyndar vidare.

Waterfront är Kapstadens externa affärs- och restaurangdistrikt beläget vid hamnen, påminner mig om aker Brygge i Oslo, har restaurerats för många miljoner av en förmögen privatperson. Alla turister kommer nog dit under sin tid i Cape Town. Musikanter spelar nästan jämt, det tycks finnas en hierarki där division ett får plats på en scen framför läktare medan division två får nöja sig med ett hörn vid en kaj. I division ett tycks man få arvode för att spela, tvåorna har ställt fram något att lägga pengar i.

Ett läktarband spelar något slags gammeldags trad- eller stompjazz eller vad det nu heter. En rundmagad kompgitarrist har en hårsvans så lång att han bundit upp den mot ländryggen för att inte skulle ringla sig ner på marken bakom honom. Kompgitarrister har alltid fascinerat mig, med mitt dåliga musiköra brukar jag inte uskilja att de spelar förrän de slutar. Men han stampar på så att svetten lackar och publiken trivs och äter glass.

Ett annat givet uppehåll gör vi framför ett monument med de fyra "giganter" som fått Nobels fredspris: Mandela, de Clerk, Tutu och Luthuli. Bakom dessa reser sig även ett annat, större och - i mitt tycke - ganska smaklöst bygge av plastabackar, visserligen också med budskap om fred och rättvisa. Men står man där jag tagit fotot till denna notis är det faktiskt det man ser betydligt tydligare vilket kan ännas lite underligt.

Givetvis går vi i affärer. Flera stora gallerior med alla möjliga kända varumärken. Sådana som finns i alla större städer runt om i världen. M är oftast nöjd att få plocka lite utan att köpa. Jag nöjd över att hitta en sittplats här och där. Båda minns vi med glädje även första middagen, på Quay Four nära vattnet: Dagsfärsk fisk med tartarsås, musslor och några jätteräkor. Gott, stora portioner, snabb betjäning och till bra pris.

Första dagen över, vi sover gott trots brus utifrån gatan. Nästa morgon, på söndagen, ska jag åka båt till Robben Island där Mandela och många andra satt fängslade under många år. Eftersom M redan varit där för tre år sen vill hon inte se det en gång till, ”man blir ju bara deprimerad”. Men jag har köpt biljett till första avgången klockan nio och traskar förväntansfullt ner till hamnen igen när morgonen har grytt.