21. dec, 2013

Sin egen "fiende"

Arbetade man som jag i mer än 30 år som psykolog borde man ju själv ha lärt sig en del om det man försökt hjälpa andra med.

Så enkelt är det inte. Även en människa utbildad på självkännedom kan vara "sin egen fiende".

 

Förnuftsmässigt vet jag att det är onödigt att lägga energi på att gruva sig för något som ska hända. Anspänning inför en viktig uppgift må väl vara hänt. Men ibland går det till överdrift. När vi ska iväg på en resa känns det alltid besvärligt innan vi kommit oss iväg. Om jag ska klara av något praktiskt likaså. Gå på stan och julhandla, ja det lilla projektet hör också till den här kategorin.

Ibland blir det så uppenbart fånigt. Jag köpte en påse med gummiringar för att förbättra upphängningen av avgasröret på vår Audi, besiktningsmannen hade vänligt påpekat att det fattades ett par sådana.  

Det tog ungefär ett par veckor för mig att ta itu med detta. När jag väl kommit mig ner på golvet i garaget - i och för sig lite kallt och fuktigt - gick det på max fem minuter att klämma dit dem.

 

Den enda fördelen med denna typ av fånerier är att när det väl är gjort kan jag också känna mig glad för til synes lite och ingenting. För nu har jag ju faktiskt fått dem på plats! Elelr gjort bort julhandeln, eller till och med skrivit om det hela här i kalendern...