I bagarstugan

Jag är uppväxt med bagarstugebröd. Mamma bakade mycket av vårt matbröd själv, sommar som vinter, höst som vår.
Mest bakade hon när det var som bistrast ute: Veckorna innan jul ringde telefonen varm från alla som ville köpa så mycket som möjligt av "a´Signes" goda mjukbröd.

Det är inget latmansgöra att baka i bagarstuga, enbart att hålla både stugan och hällen tillräckligt varm tar sin tid, särskilt om det är 20-30 grader minus och den inte använts på flera månader.
Ibland var hon alldeles slut efter att tillfredsställt allas behov. Och då hade hon dessutom alla lagårdssysslor som måste skötas precis som vanligt. Plus att hinna allt annat som måste göras innan julen.

Samtidigt finns det en glädje i att baka sitt eget bröd. Maggan, alltså min kära livskamrat, tog upp traditionen när vi 1984 flyttade till Varuträsk, en by utanför Skellefteå. Där finns en bagarstuga gemensam för hela byn.
Vi bor inte längre kvar i byn. Men hon är kvar i bagarstugeföreningen, och någon eller några gånger per år morskar vi upp oss och bakar. M sätter degen, jag eldar så hällen blir varm. Hon gör degämnen och kavlar ut, jag gräddar och tar ut. Sen hjälps vi så småningom åt med att packa brödet och städa bort.

Här är först en bild från när min mamma bakade, den är tagen i mitten av 70-talet. De övriga tog vi som hastigast den 28 augusti 2014.